Här är vi på besök hos Imran i Bangalore i Indien. Han och hans fru och barn bor med Imrans föräldrar och Imrans syskon och deras familjer i en trea. Det där med att bo tillsammans är oerhört viktigt. Imran förklarade att de nog skulle hitta en större lägenhet nu när det kommit in nya små bebisar i familjen. Ingen tanke på att separera familjen alltså. De bjöd på en fantastisk lunch bestående av så många rätter att man svimmade. Allt hemmagjort. Brödet stektes i panna medan vi var där, paniren likaså. Allt annat hade de preppat under de föregående dagarna. En curry. En linsrätt. En blomkålsrätt. Och så vidare. Just när jag lutade mig tillbaka, mätt som aldrig förr, kom ett enormt fat med biryani in, en risrätt. Det var bara att hugga in...Som present hade vi med oss, på Imrans bestämda förslag, frukt. Det lät ju lite futtigt, men vi handlade bananer, mango, ananas, äpplen, guava, granatäpplen, nötter, fikon, dadlar. Ungefär en bananlåda frukt. Men hur skulle dte gå åt? Jodå, sa Imran, de får besök av sådär 15-20 släktingar och vänner varje kväll, sådana som bara kommer förbi och tar en fika, då är frukten på sin plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar